Gott nytt år på er mina fina läsare :-)

Håll dig till sanningen så behöver du aldrig komma ihåg nått...

Sitter nere i tvättstugan nu, inget kul men ett måste! Dessutom är det skönt att ha det gjort innan snäckan kommer hem ikväll!! Denna gången stannar hon en hel vecka :-) känns underbart i hjärtat!
Imorgon är det sista dagen på 2012... Då lämnar jag det året bakom mig! Mycket underbart har hänt men även en del sorgliga saker har drabbat mig, lin familj och nära och kära! Jag har försökt stötta så gott jag kunnat och kommer fortsätta finnas där!

Jag går in i 2013 med ny kraft för att möta nya utmaningar! Jag hoppas att jag skall bemöta allt detta med ett leende och vara så stark som möjligt!

Har slarvat med bloggandet och ska försöka bättra mig men vissa dagar vill jag inte publicera mina inlägg pga rädsla som hag skrivit tidigare!

Nått nyårs löfte har hon inte heller! Men jag ska som sagt gå in i 2013 med ny kraft och se det positiva i det mesta :-)

Nej nu är maskinerna klara...
Tjingeling...

Do not educate your children to be rich. Educate them to be happy. So when they grow up, they'll know the value of things, not the price!

Läste en blogg härromdagen där jag kände igen mig själv väldigt mycket.

Rädslan att blotta sig för människor så att de kan se rakt in i ens hjärta. Att vända ut och in på sig själv för andra.

Jag har en del inlägg jag skrivit utan att publicera dom av just den rädslan. Även av rädslan att folk ska utnyttja det till sin fördel osv.

Att ställa upp och finnas där för andra har alltid varit en av mina starka sidor men jag har glömt bort den viktigaste personen i det hela... Mig själv!

Jag jobbar mycket med mig själv för tillfället och det är en av de svårate sakerna jag gjort. Jag vill inte bli som många andra bloggare som skriver om sina destruktiva liv och massa sånt, det är inget jag själv tycker om att läsa men ibland måste man bara skriva av sig! Men kan man göra det utan att blotta sig!

Ja just den personen som bloggat det jag läste härromdagen har lyckats med just det! Så varför inte försöka jag med...

Jag har miljoner av saker som snurrar i min skalle och vissa dagar vet jag varken in eller ut! Små saker blir till stora och tvärt om. Jag kämpar men ibland orkar man inte helt enkelt! Trots att jag känner som jag gör så hjälper jag andra att hålla sig flytande, men vem är min livboj? Jo jag har min make som jag litar på mest av alla men ibland är det skönt när man har någon annan. Men nu kommer vi till kritan... vem kan jag släppa in så intimit på mig... Det har sina anledningar att man är som man är... men när ska man våga vara den som man vill och drömmer om att vara?

Vissa saker blir bara för mycket och man skjuter det åt sidan...

Nu är jag trött på detta och skall försöka göra en förändring och jag gör det bara för mig själv!

Citerar:

Man kan ventilera utan att avslöja...

Tjingeling...

Problems are like washing machines, they twist us, spin us and knock us around, but in the end we come out cleaner, brighter and better than before.

Ett tag sen man skrev men motivationen och orken har inte riktigt räckt till, till bloggandet. Men nu är jag här och det har väl inte hänt så jätte mycket sen sist jag skrev.

Den största nyheten är väl att snäckan tappat sin första tand och är typ den stoltaste lilla damen på denna planeten   

Denna veckan som har gått har känst väldigt grå och tråkig, botten! Och trots att snön har kommit och lyser upp en del. Darlingen har jobbat mycket extra denna veckan och inte varit hemma förän tidigast 18.30 typ. Lite tråkigt eftersom man saknar honom så mycket under dagarna. Men det är en period nu som snart är över. Även jag har fått jobba över idag och det är tråkigt eftersom vi skulle ha lite familjetid idag.

Barnen fick iaf lite ensam tid med pappsen och det kan juh oxå vara bra eftersom han inte träffat dom så mycket i veckan.

Imorgon har jag ett lång pass till, men det är juh schema lagt så. Kommer inte träffa barnen mer än en liten stund på morgonen men bättre det än att inte träffa dom alls.

Känner att min tid inte riktigt räcker till åt allt jag vill. Saknar en del människor i mitt liv och vill ha mer tid över för att träffas och prata. Just nu känner jag att jag orkar knappt svara i min mobil när den ringer. Vill så gärna ringa upp mina fina som jag saknar men orken finns inte   

Hoppas ni vet vem ni är och att jag verkligen tänker på er dagligen! Ni finns i mitt hjärta alltid!

Min motion och motiviationen till att få den och låta bli gottis har varit så långt bort som det bara gått denna veckan och jag har verkligen slarvat!

Men jag ska ta tag i allt igen på måndag och verkligen kämpa för att få tillbaka min styrka och motivation igen.

Ja en riktigt botten vecka sa jag innan va... Snart är den över och kommer aldrog mer igen!

Nej nu vet jag inte mer vad jag ska skriva... klagomuren kan bli ännu högre   

Tjingeling...